saknad

vi åkte in med en väldigt trött och sliten hund i lördags men kom tyvärr inte hem med en.. :(
han var så dålig och orkade inte bry sig när läkaren kollade honom, inte en ända rörelse. då mår man inte bra, speciellt inte när man somnar i ens hand under tiden läkaren sätter en kanyl i benet på honom. duktiga kille! så duktig hela tiden, genom allt du fick genom lida. nu vilar du och mår bra, vilket betyder mest. du var en mycket speciell hund som har gjort sina spår hos mig efter sig. en vecka tillsammans, en mycket trevlig vecka som jag aldrig kommer att glömma. hade jag bestämmt så hade du fortfarande varit hos mig, utan dina kramper och mår som en prins. men jag bestämmer inte :( men du kommer alltid vara med mig iallafall. en hund som du glömmer man inte!
det var rena niagrafallet som rann ner för mina kinder när jag pratade med marie som berättade hur vi skulle göra. det var rena niagrafallet som rann ner för mina kinder när jag skulle skriva under pappret som godkände det. kändes som om jag skrev under hans död och att det på så vis var mitt fel. nu å andra sidan var det precis det jag gjortde, skrev på hans död.. men det var för hans bästa.
den var rena niagrafallet som rann ner för mina kinder när läkaren kom in med sprutorna som skulle hjälpa honom till andra sidan. det var rena niagrafallet under hela händelsen och ett bra tag efter åt. jag kramade om dig och sa dig sanningens ord innan hon hjälpte honom.
du var zitas prins, vi är ledsna att det blev så här, du kommer bli saknad, zorro kommer sakna dig, du är en fin kille och allt kommer att gå bra.
med lite lugnande ord så kände jag hur han under tiden andades med längre och längre andetag utan att läkaren gett honom sprutorna. puss å jag älskar dig, du specielle hund! det gick så snabbt, hann kappt reagera.

nu får du springa omkring och må bra uppe hund himmelen och jag vet att du kommer att vänta på oss. du specielle hund!

R.I.P
Gismo
2010.12.25

s+f

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0