sista matchen för säsongen och det regnar inte

himlars vilket lyckorys som rusade genom kroppen!
starkt lag och inte mycket som stod på spel, eller mer sagt inget. vi hamnade fyra i a-slutspelet, det bästa vi kunnat komma plaseringsmässigt. de tre första går upp i trean och eftersom vi har farmaravtal lillån och hovsta emellan så kan inte hovsta gå upp i trean där lillån ligger. vilket kanske är lika bra, jag gillar fyran! :)
-
sista matchen spelades mot hallsberg som var klara för uppflytt till trean. dom trodde det skulle bli en lätt match. vilket dom hade fel i! mållöst i halvlek och i början av andra gjode dom två snabba. men vi var inte sena på att vända matchen till vår fördel och även till vår ledning. efter en miss från domarens sida som skulle vart offside, slutade matchen med vinst för hallsberg. 4-3
-
s+f

jävla pms-gubbe!

J a g H a t a r D i g !

frågan man ställer sig är, När ?

när ska folk förstå vad som är rätt och fel?
speciellt när man har påpekat vad som är fel!
-
när ska folk förstå vad som sårar och inte?
speciellt när man har påpekat vad som sårar!
-
s+f

känslan man får när klockan springer snabbare än mig själv..

idag hade jag sett fram emot ett bollpass efter dagens jobb. men icke då! det slutade som vanligt. vid tio i sju så var det smockat med folk i butiken - jag som förövrigt slutar kvart i. ingen chans att gå och man vill inte heller lämna sin kollega med så mycket människor. vid fem över sju så stängde jag dörrarna så folk inte kunde komma in utan bara ut - butiken stänger sju.. mina sista kunder gick tjugo över och jag kunde då röra mig hemåt. och då stod teja fortfaranade med sin kund..
jag blir alltid lika trött på kunder som inte förstår vad en stägningstid är. stänger vi klockan sju så stänger vi klockan sju! inte håller mataffären öppet extra bara för att folk inte kan välja vilket kött dom ska köpa. jag saknar folk som har respekt för andra och inser att vi också vill ta kväll.
-
det jag vill ha sagt var att det blev ju ingen träning för min del bara för att folk inte respekterar tider och annat folk i dagens läge. för ofta samma sak händer och man blir lika irriterad varje gång.
-
s+f

trasig tjej

jag längtar så till den dagen då jag inte ligger i grova smärtor efter en match, efter den dagen jag är pigg och allert efter en match. på fredag hoppas jag att steget mot en friskare rygg kommer mig närmare. jag orkar inte, orkar inte kunna sova, orkar inte kunna leva ett vanligt liv. jag är 22år och har lika stora problem som en gammal tant har. känns inte jättebra..
jag blir så trött på mig själv, som låtit det gå så långt. men jag blir ännu tröttare på alla läkare som inte tagit mig på allvar när jag väl suttit i stolen framför dom. bara skickat iväg mig med samma svar varje gång - " vi hittar inga fel " eller " allt ser normalt ut ". Normat ?! aah okej, det är därför jag har så ont, för att allt ser normalt ut!!?
sakta men säker så har förtroendet för läkare förvunnit..
-
igår spelade vi i regn, åter igen! blir så trött att vädret aldrig kan vara på vår sida..
motståndarna var hoif och vi begav oss mot landet - odensbacken. regn regn å åter regn hela matchen lång.
vi inledde matchen på hälarna vilket resulterade i två baklänges mål. hoif trodde att dom hade matchen i sina händer men så fel dom hade! fem minuter senare var det lika och i halv tid ledde vi med 2-4. allt kan hända!
i andra kom vårt spel verkligen fram och vi drog ifån. matchen slutade sedan 4-7, många fina spelmål från vår sida. var något skitmål pga av regnet, men jag klagar inte. mål är mål! deras fyra däremot var fyra tabbar från vår sida och hoif var aldrig riktigt farliga. även om resultatet säger sitt. bra kämpat av alla och nu laddar vi inför mötet mot sturehov nästa helg.
-
s+f

känslan när man inser att man inte kan gömma sig från en känsla man inte vill känna..

igår var det fem år sen, fem år sen min andra halva togs ifrån mig. jag mår alltid så psykigskt dåligt under denna dag samt på hans födelsedag. ibland utan att jag inte ens vet vilken dag det är, kroppen bara säger ifrån..
igår kändes det som om jag kunde rymma ifrån denna känsla som alltid översköljer mig, eftersom jag jobbade hela dagen. och mycket riktigt det gick, kände mig som en vinnare trots allt.
-
idag gör jag allt för att inte känslan ska komma, har dammsugit hela huset grundiligt, moppat, klippt zita och katternas klor, dammat och ska slänga skräp.
men det hjälper ändå inte. mår som en brädad katt, en sönder trampad myra.
liten. betydelselös. ensam. men en stor klump i magen.
jag är fast, jag inser nu att jag inte kan rymma eller gömma mig för en känsla jag inte vill känna..
-
s+f

RSS 2.0