F+S

det är i dessa lägen som önskar man gjort sina uttalanden till verklighet och slutat.  men icke!

vad är det som håller mig så hårt till denna sport, trots alla skador och skavanker jag gång på gång åker på. ryggen och foten ska vi inte prata om, kommer väl behöva rullator eller gå som quasimodo imorgon. grattis kunder!

-

nu till ämnet, det känns ju lagom kul när man inte får tillräkligt med spelare som kan spela fotboll.. som har kämpar glöden, viljan, orken, förstålsen och framförallt hårdheten. när man har spelare som viker sig som tändstickor då är det svårt att vinna eller ens spela bra mot ett lag som är enbart fysiskt. och den väggen stutsade vi emot idag, inte en eller två gånger utan i nästan 90min. vi hade perioder som vi alla stod emot bra men den kvarten försvann med, i en tomhet i intet.

jag blir bara frustrerad att stå på en plan och ska försöka försvara den ena uppspelet efter det andra eller mer bestämt, den ena lång bollen efter den andra. det tar på krafterna, fortare än vad man hoppats!

sen att man går runt och trallar och jamsar på planen mitt under matchen, är inte okej det heller! fokusera på spelet eller gå av! hur svårt kan det vara.

-

dessa tjejer är säkert duktiga i sin divition/serie, mot sin ålder. men inte i vår, tyvärr.. tyvärr för oss!

forsätter det så här , så kommer jag nog inte fortsätta.

-

s+f